Vem styr LSS-bedömningar? – en inskickad forskningsansökan

I en nyligen inskickad ansökan, argumenterar jag och en kollega för att studera hur Försäkringskassans arbete med att bedöma stöd och service i enlighet med LSS fortlöper. Målet med studien är att kartlägga och analysera Försäkringskassans organisatoriska förutsättningar att bidra till funktionsnedsattas fulla delaktighet i samhällslivet. Ansökan är under granskning och beslut fattas under hösten. Eftersom den rimligen faller inom ramen för offentlighetsprincipen, ger jag här en kortare sammanfattning av vad projektet är tänkt att handla om.

Bakgrunden till vår ansökan förstås bäst utifrån den kostnadsutveckling som LSS – Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade – kommit att omfatta under de dryga 20 år som den varit aktiv. Från att ha omfattat stöd om 2 miljarder kronor 1994, uppstiger stödet till nästan 30 miljarder 2016. Även om kostnadsökningen i flera fall kan ges rimliga förklaringar – som att fler grupper av individer omfattas nu jämfört med 1994 – så är kostnaderna en stor del av det ekonomiska stöd som ges inom ramen för Socialförsäkringsbalken. Som jämförelse kan sägas att utbetalningar för sjuk- och aktivitetsstöd uppgår till omkring 46 miljarder kronor. Regeringen har under 2016 tillsatt en särskild utredning som ska studera om och i så fall hur lagstiftningen kring LSS kan förändras. Den grundläggande idén med lagstiftningen hävdas inte vara i fokus – alla som har rätt till ersättning ska få det – men utredningen har som uppgift att se över möjligheten för sänkta kostnader.

Att fatta beslut kring stöd och service i enlighet med LSS är komplext. Lagens definition att personer med funktionshinder ska kunna ”leva som andra” gör att det blir svårt för myndigheten att fatta korrekta och rättssäkra beslut. Vem är denne andre? Är det att kunna cykla till arbete, att delta i stora spelkonvent eller att åka på konserter i hela landet? Lagen är samtidigt en rättighetslagstiftning, vilket innebär att om individen bedöms ha rätt till stöd, så ska den få detta.

Regeringens nyligen tillsatta utredning – som beräknas vara klar under 2018 – kommer med all sannolikhet leda till förändrade direktiv för Försäkringskassan (om lagstiftningen ändras vet vi inte). Den här trenden av att regeringen förändrar direktiven för våra förvaltningsmyndigheter är en pågående trend som vi ser på flera håll i Sverige. Den tidigare traditionen – som i Sverige kan spåras till 1600-talet – innebär att förvaltningsmyndigheternas relativt stora handlingsfrihet kontinuerligt minskas. Regeringen formella styrning i form av årliga regleringsbrev dikterar målsättningar som förvaltningsmyndigheten ska uppnå. Men om dessa mål – som i fallet med LSS – står i kontrast med lagstiftning så skapas en problematisk situation för förvaltningens möjlighet att fatta goda och rättssäkra beslut.

Runt om i världen så pågår det en tydlig trend av att mer klart separera politik och förvaltning. Samtidigt ser vi fler och fler tecken på att denna trend är den motsatta i svensk förvaltning. Svensk förvaltningstradition är till synes under omvandling. Denna omvandling sätter större tryck på den relation som finns mellan Riksdag, regering och övriga förvaltningsmyndigheter. Inom ramen för det här projektet ställer vi oss frågan ”hur politiken påverkar möjligheten för Försäkringskassans bedömningar för behov av stöd och service enligt LSS att vara rättssäkra och effektiva”.

Den populärvetenskapliga sammanfattningen kan läsas här nedan:

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har varit en viktig del i svensk välfärd sedan dess instiftande för drygt 20 år sedan. Syftet med lagen är att ge- nom olika insatser bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta fullt ut i sam- hällslivet. Kostnaderna har ökat markant under den tid som lagstiftningen funnits och beräknas för 2016 uppstiga till nästan 30 miljarder kronor.

Som ett led i att undersöka möjligheterna för förändringar av rådande lag har regeringen till- satt en utredning med ett tydligt direktiv om att särskilt analysera kostnadsstrukturerna kopp- lade till lagen. Utöver detta arbetar regeringen kontinuerligt med att påverka Försäkringskassans bedömningar för behov av stöd och service enligt LSS. För Försäkringskassan innebär detta att man hamnar mellan en relativt oklar lagstiftning och regeringens önskan om kostnadspress.

Detta sker i ett sammanhang där svensk förvaltningstradition håller på att förändras. Till stor del utmanas förvaltningsmyndigheternas självständiga verksamhetsutövning, genom politiskt ingripande. Det här projektet har som mål att analysera Försäkringskassans organisatoriska förutsättningar för att bidra till funktionsnedsattas fulla delaktighet i samhällslivet. Försäkringskassans situation – mellan lagstiftning och regeringen – skapar konsekvenser för den interna styrning som implementeras i verksamheten.

Projektet bidrar med i huvudsak två saker: analys av (1) möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kunna delta i samhällslivet samt av (2) svensk förvaltningstradition i för- ändring. Genom att studera hur Försäkringskassan svarar på den rådande politiska viljan möjliggörs en ökad kunskap kring myndighetens förutsättningar att utöva sitt myndighetsuppdrag utifrån ett effektivt och rättssäkert perspektiv, samtidigt som självständighet upprätthålls.

 

Kommentera