Om min syn på forskning

Det finns en lång rad olika definitioner och förståelser för vad forskningen är och hur den ska bedrivas. Själv tycker jag (faktiskt) att Wikipedia har en relativt transparent förklaring av vad forskning innebär:

Forskning är en aktiv, planmässig och metodisk undersökning (studier) som bedrivs av forskare för att nya kunskaper och öka vetandet (Wikipedia, om forskning, hämtad 2018-07-19)

Med forskning menar jag vetenskaplig forskning, alltså sådana studier som bedrivs på ett systematiskt sätt för att möjliggöra en utvidgning av det vi vet idag. Forskning syftar alltså till att vi ska förstå världen som vi lever i, aktörerna som finns i den och hur dessa aktörer interagerar med varandra. Den forskning som jag bedriver kan delas in i förståelse för system å ena sidan och förståelsen för aktörer å andra sidan.

Förståelse för system

Systemorienterad forskning syftar vanligen till att öka förståelse för hur samhället i stort fungerar. Inom förvaltningsforskningen handlar det mer specifikt om att förstå eller få kunskap om effekter kring skapande eller införande av olika reformer (det som ibland kallas för policys). Vi kan till exempel vara intresserade av att veta mer om hur införandet av en viss lagstiftning kommit att påverka olika organisationers eller myndigheters möjlighet att utföra det uppdrag som de har.

Det som jag kallar för systemorienterad forskning omfattar även fenomen på organisationsnivå. Då handlar forskningen om att förstå hur olika förändringar (eller brist på förändringar) påverkar en eller flera organisationer i en viss riktning.

Förstående för aktörer

Aktörsorienterad forskning tar ett steg bort ifrån det systemorienterade perspektivet och syftar till att öka vår kunskap om hur människor interagerar, förstår och relaterar till varandra. Inom detta perspektiv är vi intresserade av hur människor kommunicerar med varandra i syfte att skapa ett gemensamt ramverk för förståelse. Detta är vanligen det som vi kallar för normer och värderingar, eller kultur.

Men det aktörsorienterade perspektivet omfattar även interaktionen mellan människor och artefakter och symboler. Ett exempel på en artefakt som vi kan förstå som en aktör är en organisations årsredovisning. Naturligtvis är årsredovisningen i sig inte en tänkande varelse, men sättet som andra individer förhåller sig till årsredovisningen gör den till en aktör med påverkan och makt.

Interaktionen mellan system och aktör

Även om det finns fördelar med att dela upp forskning i system- och aktörsnivå, så finns det också anledning att erkänna hur system och aktörer påverkar varandra. Min förståelse för detta grundar sig i sociologen Anthony Giddens som har skrivit mycket på området. Hans kanske mest erkända verk i detta fält är struktureringsteori, som beskriver hur aktörer och system kontinuerligt påverkas av varandra. Giddens kallar detta för att det finns en strukturell dualitet.

I den forskning som jag bedriver finns alltså en underliggande strävan om att förstå aktörers (försök till) interaktion med varandra samt hur dessa sociala kontexter kan komma att påverkas av övergripande systemkontexter.